from good to great

Nu är det dags för mig att sluta ge mig själv ångest för saker som jag inte borde ha ångest för. Jag planerar och funderar ut planer för en hel vecka framåt och går det snett så förföljer ångesten mig i form av en stor ryggsäck som väger 100 kilo. Jag tänker slänga ut den där jobbiga tunga väskan genom min franska balkong i detta nu. Sådär. Inte ska jag vakna med ångest för att jag inte gick upp klockan åtta och sedan tränade core som jag hade tänkt. Inte ska jag behöva sura på mig själv för att jag inte sprang igår när det var kallt ute och halsen gjorde sig påmind senast samma morgon. Inte ska jag vara arg över att jag åt en nattmacka när jag vet att jag inte hade kunnat somna om jag var hungrig. Inte behöver jag känna mig dum som inte tränat varken idag eller igår när jag ändå ska ha fem pass på jobbet denna veckan. Inte borde jag känna mig stressad och ångra att jag inte gjort mer på hemtentan när jag vet att jag kommer hinna.

Från och med nu bestäms det tidigast samma morgon vad jag ska göra under dagen, bortsett från mina pass på medley och timmar på skiftesvägen. Min tid kommer alltså numera disponeras på det som för dagen känns viktigt och nödvändigt. Och idag är det konfliktuppgiften på hemtentan.

Mindre tid åt obetydliga tankar och mer tid åt det som är viktigt. Alltså är dagens utmaning att sålla ut det viktiga och slänga ut det andra tillsammans med de andra tunga och onödiga stenarna.

Övervägde att äta äggröra och makrill förut men beslutade mig för att köra på säkra kort så det blev falukorv istället. Får man kalla det falukorv när det är kyckling? Mald och ihoptryckt kyckling i en korv, det är vad jag har ätit två gånger idag det. Och när jag åt så slog det mig, jag tror inte jag tycker om ägg särskilt mycket. Därför ska jag nog sluta köpa ägg nu. Äggpaus.

Jag känner mig ganska duktig idag. 138 sidor av 205 är lästa och det är över en vecka sen jag köpte godis. Jag tror att jag ska göra ett test, och se om min hy blir bättre utan godis, ost och melon. Jag ger det till påsk, för då kommer jag få ett påskägg av mamma (säg inte att jag vet! hon tror inte jag kommer ihåg, fast jag har fått det varje påsk i hela mitt liv. Det är nog hon som glömmer).

Och eftersom jag är så duktig då, så överväger jag att sluta plugga för dagen och åka bort och plocka upp J för en kvällrunda med bilen. Det var längesen vi åkte runt och tittade på hus och pratade om viktiga och djupa saker. Vi pratade i för sig om massa intressant igår, men det var på en brygga när vi tittade på moln. I en bil är det en helt annan sak, med musik och fart och frihet.

Det får nog bli så. Om en stund, när det är alldeles svart.

WOOHOO!!! 400 riksdaler till i studentkassan varje månad, tacka och ta emot. Höjt fribelopp så att man kan jobba mer, tacka och ta emot. Skatteåterbäring, tacka och ta emot. Ett jobb till = en lön till, tacka och ta emot.

Finanskris? Var? När?

Har precis ätit världens godaste frukost med hallon, blåbär, kalkon, nötter och frön i mängder. Och kaffe såklart. Jag förstår inte riktigt hur man kan välja en tråkig macka eller eller nån söt yoghurt när nyttigt helt klart är godare. Jaja. Det är kanske det jag ska informera om i framtiden då, bär och nötter.

Nu är planen att vara produktiv. Fram till halv ett eller så kommer jag gräva ner mig i konfkliktuppgften och kanske ha den avklarad innan halva veckan gått.

Solen skiner. Kom ljuvliga sommar, kom!

Imorgon har jag en korvstroganoff-date, lucky me. Men man får tillaga sina kolhydrater själv.

Jag är uttråkad. Mitt officepaket är fejk och synden straffar sig själv om tre dagar. Tv:n är värdelös ikväll. Jag är lite sugen på nåt, så jag åt fyra torkade aprikoser. Det hjälpte inte jättemycket.

Jag tror att jag måste vara student imorgon. En sån där som pluggar alltså, inte festar. Typiskt.

Dör man av några dagar för gammal youghurt?

En rocky-road inspirerad dag avslutades med att jag satte nya passet som ett slagskott i krysset. Och efter en stunds kvalitetstid med finaste Josefin så känns allt som det ska. Ett nytt smultronställe är lokaliserat och snart ska vi grilla korv och hitta fler fantasifigurer i molnen.

Nu ska jag fundera på följande val:
♦ hälsa på Lisa i Slovenien några dagar första veckan i maj
♦ åka på en sista minuten med mamma eller någon annan frivllig samma vecka
♦ inte åka alls i vår utan hoppas på att få ledigt en vecka i juli för att åka till Kos med Lisa
♦ både åka i maj och hoppas på Kos i juli
♦ skippa alla ovanstående och flyga till värmen när det börjar snöa och bli kallt i höst
♦ hoppa över utlandet ett tag framöver och göra Sverige denna sommar, inkluderande Öland, Gotland, Halmstad, Stockholm och så vidare. . .

Ja, det är så landet ligger just nu. Inga större bekymmer som tynger mig alltså.

Varför har inget sagt till mig att det blev sommartid inatt? Vilken miss. Mamma brukar ju alltid säga till.

För övrigt kan man ju bli rätt lack på folk som aldrig kan ställa upp tillbaka någon förbannad gång. Jag vaknade med ont i halsen och kommer troligtvis få köra mitt pass ikväll ändå eftersom alla fuckade upp förra söndagen och ställde in. Och idag är det Träningsdag på jobbet och jag kan bara inte ställa in en andra söndag i rad. Fast det då inte var mitt fel att det uteblev förra gången. Ibland blir man bara så trött. Så nu ska jag bädda ner mig i soffan och finslipa det sista på nya passet och hoppas att halsen väljer att ge med sig.

Det var väl allt jag hade att klaga på idag.

Ja det är la änna trevligt med brudar och vin och De Luxe? Jo jo.

Avslutar min dag med en fjärde omgång mack-måltid och det känns la änna gött det med. Det finurliga ligger i att inte tänka så mycket serrö. Ikväll har vi prisat vår prinsessa och kastat skit både hit och dit, änna välförtjänt förstås.

Men nu är det la änna dags att säga godnatt.

Att så nöjd man kan vara. Jag upplever just nu det där stadiet av total tillfredsställelse som J beskrev för ett tag sedan. Inte hungrig, inte törstig, inte kissenödig, inte trött o.s.v. i all oändlighet.

Nu har jag inte tid. Jag ska fortsätta min guldkantade dag med att äta färdigt min skinkfralla och dricka upp min mjölk. Mjölk, Baileys och Disaronno. Haha.

Jag och Peter underbara Lemarc laddar för eftermiddagens pass. Nästan högsta volym (bror har ju köpt så bra högtalare att lägenheten sprängs om man spelar på det allra högsta), dammsugaren i högsta hugg och lite dancemoves emellan, det är fint det.

Brunchbjudningen blev perfekt. Pannkakor, frallor, kaffe och allt gott man kan tänka sig och dessutom en drös med trevliga brudar. Vad mer kan man begära? Sol kanske. Har nu träffat min konkurrent från Trollis, men det känns som vi ska kunna komma överrens. Bra smak har hon ju trots allt, den där J. Delux ikväll?

Let's Dance för fan!

"Klä upp dig och gör dig fin, men räkna inte med det"

Självklart gjorde jag inte det, men jag blev lika besviken ändå. Jag hade världen trevligaste kväll med flickorna och vinet smakade ljuvligt, men jag tänker ändå som S- det är nu jag är som roligast. Men tydligen är du som tråkigast, så vad ska jag göra. Troligen kommer de oundvikliga orden hoppa ur min mun snarare än jag trodde. Kan fortfarande hoppas på att det är vinet som talar men risk finnes för att känlan fortfarande finns kvar då jag vaknar.

Jag kanske borde avvakta ett par månader till. Det är skönare så. Nu är det tydligen Sanningen ögonblink. Värdelöst program för övrigt.

Vilken man alltså. Jag skulle vilja fråga Olle en massa saker. Det är tur att han finns.

Är det bara b-kändisar som får vara med i programmet? Jag vill också klämma på såna där bröst när man får frågor och bli generad i tv. Det verkar rätt kul.

Jag kan känna mig lite arg idag. Hela eftermiddagen har kroppen fyllts av mer och mer kokande, bubblande aggressioner. Diverse små glödande smulor som samlats ihop till ett enda stort eldklot. Allt och inget, stort och smått. Ingenting är fel, allt är som det ska och jobb nummer två gick jättebra idag. Jag bara. . . vill inte känna om inte du gör det.

BodyBalance Release 44 gick som smort och vi är inne på ett nytt kvartal. Det innebär att det snart är fyra månader sedan jag gick min utbildning. Fem månader sedan jag fick mitt drömjobb. Sju månader sedan mitt liv i Växjö började ta form. Tid, ett luddigt ämne det där. Det går fort och det går långsamt. Man hinner knappt med allt man vill, samtidigt som tiden ibland står stilla. Är planering lösningen? Eller är det bättre att släppa taget om tid och rum lite oftare?

Mjölk, jordgubbar, en banan, lite fiberhavregryn och linfrön. Stavmixa ihop och drick. Just a good idea from me to you.

Nytt jobb imorgon, wish me luck. Jag vet inte ens vart det ligger. Heja. Nu blir det sömn, massa sömn. Klockan sex ringer kaffeklockan.

Solen sken och gladeligen drog jag upp rullgardinen. För att mötas av en vit pudrig massa som jag förträngt fanns. Det kändes som ett knytnävsslag rakt i magen. Som ett personligt påhopp, både mot mig och den vackra soliga dagen. Men sen gjorde jag en enorm latte och fick ett sms som styrde upp dagen igen.

Men det var inte det som var dagens nyheter. Det är nämligen så att jag har sökt ny lägenhet, en tvåa. Mamma skickade och frågade "VARFÖR?". Undrar om hon blev nöjd med svaret att det var så längesedan nu, och det är ju trots allt min hobby. Men skämt åsido, några hundralappar dyrare, 10 kvm större, walk-in-closet och trevligt läge låter sannerligen som en vacker melodi i mina öron.

Back to business.

Krögarpytt, broccoli och blomkål för att vara exakt. Sicken huslig en. Kanske var det bara trevlighet, möjligtvis ett sätt att bjuda till, alternativt ett förlåt för den festliga avslutningen. Vem vet?

Som J så vist sade; visst är det skönt att inte alltid veta?

Pannkaka 1: söndrig och konstig, tänker "första pannkakan är alltid en prövning".
Pannkaka 2: otåligheten träder fram. resultat, degig.
Pannkaka 3: för mycket smet i pannan, alltså för tjock.
Pannkaka 4: bränd.

Snipp snapp snut så var pannkakssmenten slut, och jag har bevisat att det går äta småäckliga pannkakor tills man får ont i magen också. Varför ska jag alltid improvisera ihop recept?

Igår kom jag hem till en ekande tom lägenhet, många skulle i alla fall kallat det så. Men efter en helg med människor både runt och över och under en (?) så kom jag hem till ett mysigt och härligt hem i tystnad. Det är ju lite dåligt av mig att jag ska behöva åka bort för att uppskatta min lilla boning och mitt liv här hemma, men det är väl så. Man vet inte vad man hade förrens man lämnat det.

Nu lät det som jag haft en mycket omständig helg full av besvärligheter, men så är inte fallet. Jag har haft en underbar weekend hos S i Norrköping och M i Uppsala fylld av underbara människor och festliga upptåg, god mat, vin och uppiggande shopping. Tack vänner.

Nu är jag sjukt sugen på pannkakor. Så det blir det. Har trots allt bara ätit en mjukglass till middag än så länge, och en kaffe såklart.

Heppåre.

sju brudar, sjukt mycket (huvud)hår och ingen plattång. det är ungefär lika märkligt som att ett plus ett är tre. fast det gick ju bra det med. hemma tidigt ikväll, blivit gammal och gaggig och ska köra massa bil imorgon. hela lägenheten lukar fis.

ikväll var jag fin. med blomma i håret och sminkad av en arkitekt. är dugen på dumle men ska hålla mig för jag har faktiskt borstat tänderna. med samma tandis som c. jag tror vi har funnit varandra, jag och c. vi köpte faktiskt likadana tshirtar på weekday, men säg inget till nån.



tåhår för cajsas del också iförsig.

fem av sju brudar har lämnat den palatsliknande ettan på trettiosju kvadrat för att vandra ner på stan. personligen kände jag att en stund i tystnad, en dusch och lite chill behövdes innan jag orkar möta världen utanför. sanna sover och jag måste borsta tänderna. dags att krypa in i duschen?


det har börjat pratas om att vi ska spexa till det ikväll på läkarfesten. spontant känner jag aldrig i livet.

alltså, hur tänker brudarna egentligen när fler är vakna klockan nio på morgonen än var det var klockan tre på natten? jaha?? de missade ju allt från brygguppgående till mintushots och nattamacka. nu är det tydligen frukost här i uppsala, mackor, kaffe och gröt. känner mig nästan lite vilse. var är brunchen, allt onyttigt och sovmorgonen?

men jag är glad ändå. snart ska vi gå till stan och promenera på samma gator som maja gräddnos och pelle svanslös. titta på den där kyrkan och dricka en enorm kaffe på ett mysigt kafé.  det blir fint det mat. nu är jag hungrig.

miss j.

nu drar jag!

pusseli!

Underbara dag!

Seminarie om en stund. Sen bär det av norrut, med vänner och bil. Kan det det kännas bättre? Lovely.




Ja, pyttelite, J.

You know the deal när jag tvättar.

Idag var det som så att nycklarna blev kvar inne i min tvättstuga när jag gick ut och skulle prata med en vän som gick förbi. Hoppsan Kerstin, bara att ringa tvättjouren. MEN, då hände det mest osannolika. Dörren till mitt lilla tvättstugerum hade inte slagit igen utan stod på glänt! Så det var bara att knalla in och hämta dem.

Ni förstår vilken dag detta kan bli va?

Går mot ännu en obekymrad dag. Det är sol ute. Fåglarna kvittar. Kaffet är varmt. Tvätten är i maskinen. Chefredaktörs-Allan är uppringd, klappad och klar. Konfliktstudier väntar. Städning och packning inför den efterläntade roadtripen är lindrig.

Have a lovely fucking day.

Det är stjärnklart ute.

Jag har glömt var jag parkerade bilen, men det är väl inget exceptionellt. Jag hittar ingen sömnro, men det är väl heller inget märkvärdigt. Jag är snabb smoothie-ätare, men det är kanske inte så intressant. Lätt illamående och en aning yr, men det är nog inget konstigt.

Dagen har varit präglad av bekymmerslöshet. Har gjort mycket men smått, inget men något. Rapparkalja på Tufvan med trevligt umgänge och en kopp. Tankar som snurrar runt, men ingen ork att vara företagsam.

Ögonlocken är tunga, bäst att passa på.

Åååh nu har jag gjort det igen. Jag inbillar mig hela tiden att jag är en sån där hurtbulle som studsar ur sängen innan fåglarna börjar kvittra och som gladeligen infinner sig på gymmet före 06.30. Så jag bokade, som vanligt. Cykel activio 06.30. Nu återstår det att se om jag vaknar upp och är den där människan som jag tror att jag är, eller gör som idag, snoozar. . .

Nattinatti.

drog igång bb-passet med en riktig feel-good känsla under första låten. andra låten, fäller kroppen framåt och inser mitt misstag. Jag har glömt att sätta på mig träningsbh. Så med halva brösten ute i det fria genom hela passet var det bara att slänga på ett leende och dra ett skämt minst en gång under varje låt för att leda bort all uppmärksamhet från boobflashen. Det gick sådär.

Grattis till dig, 40 åriga man som stod straight ahead.

Logiskt nog så hade inte tvättningen lika hög prioritet när alarmet ringde 06.50 idag. Istället sov jag en halvtimme till innan jag rullade ur sängen och gjorde tidernas största latte, för att sedan krypa ner under täcket igen. MEN, jag har pluggat ända sedan dess, WOHO!

Nu är jag hungrig.

Dummaste jävla frågan, men. . .

PPM reklmerna är hejdlöst roliga!!!

Gårdagens skratt. Det diskuterades bodybalance.

M: sen jag började träna bb existerar inte stress i mitt liv!
H: det råkade inte var så att du började med bb samtidigt som du började plugga..?

Han påstår alltså att min brist på stress beror på ett slappt studentliv?!?! Haha. No shit. Men jag är bb-frälst ändå!!!

Kvällsmaten gav upphov till illamående på en relativt hög nivå, så jag kan tyvärr inte rekommendera den vidare. Synd, för det var gott.

Nu trillar snart ögonlocken ner och Beckfilmen är långt ifrån slut. Jag måste borsta tänderna också. Och jag undrar varför varför varför som jag inte längre vet vad framförhållning är. Innan dagen är slut imorgon ska jag enligt mitt planerade liv ha gjort förljande: tvättat (klockan 07.00!?), övat in mina bb låtar till releasen, varit på föreläsning, förberett ett grupp-seminarie, ringt vaktmästaren och nya jobbet, tränat aerobics&bodypump, haft kvalitetstid med J, dammsugit, gjort klart uppgift 1&2 på hemtentan, läst resterande litteratur till uppgift 3&4.

Det jobbiga är att jag knappt kan prioritera bort något av dem heller. Tji fick jag för att jag har chillat runt på stan hela dagen och inte fått ett skit gjort trots att jag blev uppkörd ur sängen i gryningen. Eller ja, strax efter åtta var det kanske. Fast jo, lite cred ska jag ha för de sju matlådorna jag tillverkat. Köttfärs-bön-alltmöjligt-röra! Mmm.. Sum of the kardemum: jag vet att jag inte får klaga så det här ska inte heller bli någon klagomur. Inget plugg ena dagen=dubbelt plugg nästa dag. I KNOW!!!

Nej, jag syftar varken på föregående inlägg eller J:s tjockisfobi.

Jag pratar om min BB ikväll. Jag hade den stora turen att få ha med några deltagare på mitt pass som ingår i ett projekt som heter Toppform. Det värmde i mitt hjärta ska jag säga dig. Jag fick babbla mitt babbel om BB för helt nya öron och göra mitt allra bästa för att inspirera dem genom hela passet. Jag tror nämligen att ikväll var första och enda chansen att fånga dem, det var alltså min uppgift att sprida min BB-frälsning vidare. Och med sex av dem lyckades jag allt. Två gick. Damn. Men fyra stycken stannade till och med kvar och ville prata lite om passet. Element för mitt BB-hjärta! Jaja, min poäng är som följer:

Jag ska jobba som friskvårdsinriktad informatör, utan tvekan. Det får bli mitt sätt att rädda världen.

Det slog mig precis hur skönt det är att bo själv. Alldeles själv i en helt egen lägenhet. För annars har jag svårt att tro att jag skulle kunna ta mig friheterna att äta min kvällsmat nedbäddad i sängen med datorn i knät och tv:n på. Kvällsmat bestående av den varierade kosten: vattenmelon, galiamelon, kolsyrat vatten, soda pops, lakritskritor, torkade jordgubbar, salta fiskar och mörk choklad med cashewnötter i. Men om man tänker positivt så ser man: melon, vatten, nötter och frukt! Och då överväger ju faktiskt det nyttiga det mindre nyttiga.

Det gäller att tänka outside the box!

Har gjort en gigantisk kaffe och inser nu att jag aldrig kommer hinna dricka upp den innan jag ska åka till jobbet.

Föresten, jag har fått jobb. Ett till alltså. Det firade jag med massa shopping idag. Eller så mkt blev det inte, det blir det aldrig när man går in för det med vässade armbågar. Men mer om det efter passet. Nu ska jag skriva lite mindre och sörpla lite mer.

Tjo och tjim och lite lim!

JOSEFIIIIN!!!!

Var är du?


Jag har ont i huvudet och lite i magen och så mår jag lite illa. Jag tror att vätskebrist kan kännas ungefär såhär men det borde det inte vara eftersom jag drack litervis med vatten både igår och idag. Och just att jag bara druckit vatten denna helgen gör att det inte heller kan ha någonting med bakfylla att göra. Så vad är det då? Typiskt att det ska komma en lördag. Höll på att spy under danspasset. Och jag som skulle på inflyttningsfest med kuligt tema idag: "ursäkta, jag har kommit fel, jag skulle..." Och nu vet jag inte ens om jag kan gå, även om jag håller mig nykter. Jaja, jag ser färdigt hockeyn sen kanske jag mår bättre.

Tog en vända in på Willys och skulle köpa en diskborste, endast en diskborste. Vilket självklart var det enda jag glömde och istället lastades melon, sallad och annat gott upp på bandet i kassan. Men det är här det som inte får hända, faktiskt händer. Köp medges ej. Herrejävlar tänks det inombords, utåt ler jag lite gulligt och säger att jag ska försöka i bankomaten istället.

Disponibelt saldo: 3,73 kr.

Som tur var kom det beskedet efter att jag fått ut en ynka hundring och faktiskt kunde skrapa ihop till matkassen.

Poängen med detta överinformerande inlägg är som förljer: Vart tog mina pengar vägen? Och varför är pingvinstänger med saltahallonsmak så goda? Finns det ens salta hallon? Och sen när brukar man förknippa pingviner med stänger?

Städistime.

Jag ligger i sängen och är inte alls särskilt sugen på att hålla ett tjo och tjim pass i femitofem minuter.

Gud vad kul det ska bli att gå upp, hitta osvettiga träningskläder, leta upp aeromix-skivorna, peppa kroppen och köra pass klockan ett!

Pepp me up, someone...

Vi spelade spel igår och jag besitter tydligen en oanad talang. Jag är grym på baklängesord.

Lekledare: "RETEMOMRET"
Jag: "termometer!"

Bara sådär. På ett kick. Och så flöt det på hela kvällen och så vann vi, jag och Sandra. Eller ska jag kankse säga nnav iv.
WOOHOO!!!

Jag som skulle äta världens största frukost idag. Vad hände?? En latte och lite yoghurt med russin, linfrön och dinkelflingor är väl snarare den minsta frukosten jag någonsin ätit!? Åh typiskt. Ska jag behöva göra en andra frukost? Jag är ju sugen på skinka, men inte på knäckebröd. Och jag är sugen på ägg, men jag vet inte i vilket format. ÅÅÅÅÅHHH!!

Idag: Funk och inflyttningsfest.

J: "alltså han skulle man ju kunna bli kär i!"
C: "vem? han som du ville vara under?"

Hahahaha, fattar ni!!!?? Ville vara under!! Ligga!!

Ja det var kul iaf.

Hahaha. Festligt.

Produktivitet i bibblan så att det ryker ur öronen på mig. Go Go Go! Om en timme tänker jag vara klar med första uppgiften! Heja heja heja! WOOHOO!!!

Jag var ute och sprang i solskenet idag på morgonen, är dte därför jag är helt tokigt pigg och hest vill hoppa runt och göra roliga och konstiga rörelser och träna på det nya bb-passet samtidigt som jag skriver hemtenta? Kanske.

Jag vill skriva en krönika i nästa nummer av vår tidning i studentföreningen. Hej Nörd, ja jag vet. Men jag tycker faktiskt att det skulle vara riktigt festligt att se en text av mig, tryckt och på riktigt. Nu till problematiken: när jag stod framför spegeln förut och borstade tänderna och funderade på vad jag skulle skriva om så fann jag vissa hinder. Kärlek och relationer, som är ett ofta omskrivet ämne, känns helt fel. Inte bara för att det borde vara ett ämne som är någorlunda relevant även utanför informatörsprogrammet elever utan på grund av det finns en överhängande risk att den kommer låta som en Samantha som ger sig in i krönike-världen. Alltså: Big nono. Några andra ämnen förkastades innan solen gick upp och aktiverade mina hjärnceller, det är ju träning, hälsa och livsstil jag ska skriva om.

Fix och färdigt. Tankarna vandrade vidare till vilken specifika inriktning jag borde ha och vad jag vill belysa. Men hur jag än vände och vred på varenda idé och tankegång så kändes den antingen som en klyscha eller som en repris av artiklarna i IForm. Det finns ju så mycket jag vill säga om träning, om hälsa och om att leva, hur kan allt redan var taget? Och hur ska jag gå tillväga för att få mina tankar intressant och läsvärda? Och låta nya och fräscha och sanna?

Det står ju onekligen mycket skit i dagen tidningar och just träningstipsen handlar ju uteslutande om att banta. DEt tycker jag är skit. Nu ska jag bara hitta min vinkel, min idé och min stil. Allt för att upplysa världen om vikten av att ta hand om sin kropp.

Godnatt. Nu ska jag sova. För sömn är en del i omhändertagandet av kroppsingen!

Vi har nu fått uppleva en föreläsare i sextiårsåldern med samma symptom som Vickan Silvstedt. Han pratar konstant svengelska. I början var han soft, sen blev han cool men jag vågar påstå att det ganska snabbt övergick till pinsamt. Efter ett år i staterna så kanske man inte hela tiden måste översätta det man nädvändigtvis ska framföra på engelska? Föreläsningstiden kunde ju halverats om han besparat oss översättningar i stil med: "you have to dramatize yourself, iscensätta dig själv".

Jaja. Nu ska jag posta en bok.

Idag spenderades en stund av lunchen på Söder. Alla gillar vi att umgås, men vad gör man när lunch-konversationerna inte bara är artiga och uppfyller det nödvändiga hyfset utan övergår till att bli trevliga och fortgår utan framtvingade samtalsämnen? Är det då man ska sätta på sig förstoringsglasen och eventuellt upptäcka de små illbattingarna (a.k.a. känslor), eller slänga på sig solbrillorna för att dra ner en disig rullgardin mellan dig och dem?


Jag bara undrar.

Förbannat goda kex det där. När ska jag lära mig att jag inte kan ha dem hemma? Det smular i sängen och magen blir som en hel bulldeg, både i form och mjukhet.

Sådär. För att inte ha några som helst anledningar att inte rulla ur sängen klockan sju imorgon för att pallra mig till gymmet så har jag förberett mig mer än för en alpvandring i bistraste december. Ipoden är laddad med springmusik, mobilen har en ny alarmsignal, en extra väckarklocka står utom räckhåll från sängen, kläderna är framtagna - allt är helt enkelt i sin ordning. Allt för att göra morgonen så smärtfri som möjligt.


Kanske skulle ställa fram frukosten på nattduksbordet och sova i träningskläderna?

Nightynight.

På diverse olika sätt. En hel del bål rann ner under den spontana kvällen hos J på en random dag. Som råkade vara hennes födelsedag. En lyckad dag att fylla år vågar jag påstå. Den lilla damen kommer nog sova som ett litet barn inatt, trots att hon nu är ett helt år äldre. Men blir man verkligen äldre än man gör sig? Jag är beredd att stanna på 22. Max 23. Jag känner att det här än en bra ålder. Gammal nog för mycket men aldrig för gammal för något.

Mycket viktigt att göra imorgon. Sätta batterier i nya väckarklockan, göra latte med nya irish creamen från espresso house, känna in nya bb-passet, springa, gymma, lägga över kort från mobilen, städa i viktiga-papper-högen, fika med någon, tröstshoppa (pga pluggandet), wich reminds me - plugga.

Jag måste således komma på en strategi för att verkligen gå upp ur sängen när klockan ringer.

Inte så intressant för dig, kanske du tänker. Men tänk sen, när jag blir känd, berömd och a everyone-wanna-know-me-person, då kan du stoltsera med vetskapen om vad jag skulle göra 10 mars 2009. Hur stjärnorna också har levt som en vanlig svensson en gång i tiden. Hur de också är människor. Alla de där klyschorna som just vanliga människor använder just för att inte känna sig så små och meningslösa. Haha.

Kom precis hem från Kalmar efter att ha gått kvartalsutbildning i BB. Nytt och fräscht pass på gång alltså. Återkommer med en recension. För nu, nu är det det gamla vanliga passet igen om 30 min. Har bara hunnit hem och vända och hälla i mig lite te för att inte förfrysa och nu är det bara till att köra igen. Omladdning bums!

Och allt jag vill är att klockan ska hoppa fram till 18.55 så jag får åka hem, lägga mig i sängen och äta torkade jordgubbar och mörk choklad med cashewnötter i. Åh. Lång bb-dag.

rubriken talar för sig själv.

Jag äter gröt med mjöl och sylt. Jordgubbs tror jag att det är. Men nånting smakar skumt. Antingen är det mjölken som  är en dag för gammal (men det borde vara lugnt, drack ju mjölk som inom kort skulle surnat hos J häromdan) eller så är sylten det. Eller så har jag helt enkelt inte ätit sylt på så länge att jag numera tycker det smakar just, skumt.

Kaffet smakar bra för övrigt.

Nu är det nån jävel som skrapar triss i rutan. 300 000. Måste man unna gubben det? Han hade säkert flera miljoner på banken sedan innan. För det är alltid så. Mycket vill ha mer. och FÅR mer.

När är det MIN tur!?!?!

Världen snurrar åter åt rätt håll igen (och storebror, du borde här inte låta tankarna flyga iväg och lägga ihop ett och ett), och jag har precis blivit påmind om varför de där männen är bra att ha. De är ju för satan ett komplement till kvinnan! Det var väl inte så svårt att hitta det svaret. Är något besviken på kommentarerna, en som vill starta någon sorts feministisk fb-grupp och en som påstod att det var mig det var fel på. That's it!? Det är väl glasklart att det inte är mig det är fel på!?!? Jag gjorde inte som jag utlovade i föregående bitterfitts-inlägg. Jag läste inte The Game. I played the game.

Score.

Vad duger de till egentligen?

Jag tycker inte mig vara en särskilt kompicerad människa. Inte heller då en invecklad och typifierad kvinna. Jag är jag. En kvinna som är rakt på sak, vet vad jag vill ha och därav också vad jag inte vill ha. Och jag undar därför vad det var för en dum jävel som la till adjektivet "komplicerad" i vår kvinnliga stereotyps-manual. Om det hör hemma någonstans så borde det vara i beskrivningen av 'för män som har någon sorts relation med M". I synnerhet då de som tillhör klassen 30+, men även andra utvalda inkluderas varmt.

Jag börjar ana oråd. Människor med problem dras till mig som flugor till en hög med skit.


Nu ska jag läsa The Game och börja vara sjukt svårfångad, blir mer tjejig och paranoid och skaffa mig egna problem och bli en drama-queen. Det verkar ju vara så man ska jobba för att få till det nuförtiden.

Hej för fan.

Ibland känns döden mer påtaglig än vanligt. Död på tv i nyheterna, minnesgrupper på fb, människor runt omkring som förolyckas. Kanske är det alltid lika mycket som händer, det är bara synen på livet som förändras? Just nu känns det bara som att ett stort mörkt moln med tragik hänger i luften, och jag gillar det inte. Det ger mig rysningar och paranoida känslor.


Jag lämnar döden hemma och går till biblioteket. Kanske kan jag till och med springa ifrån orosmolnet.

Fick en sjuk matkoma för ungefär en minut och tio sekunder sedan. Mår lite lätt illa och undrar varför jag åt så mycket. Aj. Det är rätt sjukt egentligen, att det är så svårt att komma ihåg vilka konsekvenser handlingar har. Till exempel då att mycket mat som verkar som en smart idé när man är akut hungrig ofta leder till att man blir alldeles för mätt och får ont i magen. Och tänk alkohol. På kvällen känns det alltid som en jättebra idé att dricka både ett och två och tre glas vin, vilket man bittert brukar ångra dagen efter. Will we ever learn!?!?!?! Morons.

..jämfört att läsa om genusfrågor och ledarskap.

Yoga - tänka hur jag skulle passa i burka - äta russin - titta på min mage och pilla lite i naveln - borsta tänderna - skriva shoppinglista till ikea och födelsedagsbarnet - träna core - fundera över morgondagens lasangetillagning - se ett avsnitt SATC och ställa mig frågan: "använder vi vekligen ordet 'nalle' om mobilen längre?".


Jag hann dock notera en ganska festlig mening i boken. Ännu festligare blir den om man byter ut några ord till frågetecken. Så det gjorde jag ju såklart eftersom jag är rätt festlig ändå.

"Men en ?? beskrivs ofta som en högre stående man som penetrerar en lägre stående man med sin ??."

Vem är det som penetrerar, och med vad!?!?!?!

Tänk på det du så hörs vi inte mer zzzuday.

Jag äter ost. Bara ost. Massa ost i skivor. Ihoprullade, ihopvikta och bara plain ost i skivor.


Slutsats 1: Alarmerande hög tjockisfaktor.
Slutsats 2: De rullade är godast.

Kommenterat vid halvett snåret på sivans balkong i lördags. Hahaha. Festligt för oss som var med.

Instängd med J i ett grupprum i bibblan. På dörren hänger en lapp som upplyser oss om att snart går vi inte längre på Växjö universitet utan på Linnéuniveritetet. Typiskt, vi som trodde att det var en VIP-skylt de hängde upp.


Är jag kanske precis sådär tjejig som jag inte vill vara? Frågar 20 frågor, pratar konstant om skäggiga farbror och faktist vill ha en kram också.

Våstädning bland tankar och sånt där.

Söndagar var förut en relativt tråkig dag som visst kunde innehålla små ljusglimtar men ändå, let's face it. Söndagar var ändå söndagar. Alla tjockis-sambos-pojk-och-flickvänsdag som bara gjorde över gången till måndag än värre.

Men nu, har jag infört en trevlig liten tradition på söndagar. Eller, nej två till och med. Brunch på helgförmiddagar är den nya grejen. Eller kanske allt med mat? Samt ett happy ending efter en lång dag med mat och bodybalance.

Jag säger då det. From good to great gör ju livet till en enda räkmacka. Jag har till och med omvandlat söndagskvällar till en trevlig tid på veckan. Hur gött är inte det då? Haha.


 Är det fel att utnyttja någon som utnyttjar tillbaka?

15000 stycken har jag räknat till att det finns i landet idag. Du finner dem mellan Sälen och Mora. Pysslandes med något på skidor. Det kallas Vasaloppet och är tråkigare än golf.

Jag vill ha bruuuuuunch Jossi!!!!!!!!!

Vågar inte gå upp för då vaknar hund. Och då vill hund gå ut. Men jag vill ju ha mat, inte gå ut! Någon som har en lösning? Snart!!!

Bakgrund: Sivans en lagom salongsberusad lördag. J känner igen en ekonomkille som hon förfestat med den 10 oktober. Och minns märkligt nog hans namn. Och jag slår vad om att han inte ens stavar med th.

-Jaha, vad pluggar ni då? frågar killen för andra gången i konversationen och han känns för längesen passé.
-Bajsprogrammet.
-Haha.. jättekul..
- Vill du ligga?
- Vaa..?
- Ja, jag och M har ju funderat på en trekant med en kille. säger J medans jag lägger armen om henne.
-Ehh.. Ni är lite för mycket.. Jag måste gå nu.

Vadå "ni är för mycket"?? Hur tänkte han där??

Nu vet ni hur man blir av med en kille på 30 sekunder.

Oh jo, jag har mer att tillägga efter denna helkväll.

Jag är numera förvlovad, tro det eller ej. Mannen i fråga har samma tilltalsnamn som min före detta katt och spinner även då man kliar han under hakan. Vill också minnas att han läser till polis.

Ja, jag vet. Polisiära områden är ett återkommande ämne. Men så är det då de fortsätter att skapa rubriker.

matmatmat, en orgasm och träningsvärskframkallande mycket skratt. Helt ärligt så hade jag kommit på den fyndigaste rubriken på länge till detta inlägg men det likosm försvann nånstans mellan hissen upp och nu. Helt sjukt.

Skönt att jag slipper ligga vaken på grund av grannarnas sexuella äventyr idag i alla fall. Mindre trevligt att jag kommer bli väckt av en tunga i ansiktet om grygt fyra timmar. En hund-tunga.

Man kan fråga sig om man borde skaffa sig nya vänner eller bara gilla läget som wingwoman. Vad ska man göra när man har en vän som helt enkelt är så sjukt festlig så man inte kan låta bli att skratta till vad hon än har att säga? Nej, jag vet faktiskt inte. J, du är faktiskt en sån tjej som jag skulle kunna presentera för mina föräldrar.

Hunden lyfte precis täcket och kröp under. Nu ligger hon och sover som en gris mot mitt ben. Är detta normalt?

Att jag undrar över hennes vanor kan också bero på att hon satt och vaktade mig när jag stod i duschen OCH slickade mig på vaderna efteråt. Jag vet inte. Detta kan vara fullt normalt hundebeteende. Eller inte.