from good to great

Nu är det dags för mig att sluta ge mig själv ångest för saker som jag inte borde ha ångest för. Jag planerar och funderar ut planer för en hel vecka framåt och går det snett så förföljer ångesten mig i form av en stor ryggsäck som väger 100 kilo. Jag tänker slänga ut den där jobbiga tunga väskan genom min franska balkong i detta nu. Sådär. Inte ska jag vakna med ångest för att jag inte gick upp klockan åtta och sedan tränade core som jag hade tänkt. Inte ska jag behöva sura på mig själv för att jag inte sprang igår när det var kallt ute och halsen gjorde sig påmind senast samma morgon. Inte ska jag vara arg över att jag åt en nattmacka när jag vet att jag inte hade kunnat somna om jag var hungrig. Inte behöver jag känna mig dum som inte tränat varken idag eller igår när jag ändå ska ha fem pass på jobbet denna veckan. Inte borde jag känna mig stressad och ångra att jag inte gjort mer på hemtentan när jag vet att jag kommer hinna.

Från och med nu bestäms det tidigast samma morgon vad jag ska göra under dagen, bortsett från mina pass på medley och timmar på skiftesvägen. Min tid kommer alltså numera disponeras på det som för dagen känns viktigt och nödvändigt. Och idag är det konfliktuppgiften på hemtentan.

Mindre tid åt obetydliga tankar och mer tid åt det som är viktigt. Alltså är dagens utmaning att sålla ut det viktiga och slänga ut det andra tillsammans med de andra tunga och onödiga stenarna.