from good to great

Nu har jag gjort en smart grej. Alternativt skjuter jag bara upp vissa saker som måste göras. Men vilket som så känns det som en smart grej för tillfället, eftersom att klura ut denna veckan känns som att bestiga Mount Everest. Efter ett passbyte i bb så behöver jag nu inte kunna hela pass 46 förens onsdag om två veckor, istället för en. Att det resulterar i att jag har både bb och afro idag + bb två dagar till i rad, det kvittar nästan.

Jag räknade ut att jag har sovit i nästan tjugo timmar sedan i söndags. Jag vet inte om jag tycker det är helt okej att sova bort en så stor del av sitt liv i vanliga fall, men dessa dagar har väl i för sig inte varit vanliga dagar. Varför känns det redan som att hösten tagit över mitt liv och gör sitt allra bästa för att få mig att inte vilja lämna lägenheten eller sängens värme och trygghet?

Jag räknade också ut att jag de kommande fyra helgerna är upptagen tre. Plus att den "lediga" helgen innehåller pass i Afro och release i bb. Det är bara saker som jag själv valt att göra och sådant som jag tycker är roligt, men idag känns det lite mycket bara. Jag har tappat bort allt jag lärde mig under hösten och våren, all min kontroll över stress och hantering av situationen. Vem styr nu?