bit of an update
Eftersom det faktiskt finns några få människor besläktade med mig (eller det är vad som luratsi mig i alla fall) som också läser denna lilla blogg så kanske det vore på sin plats med ett gammalt hederligt dagboksinspirerat inlägg.
Kära dagbok,
Jag har hunnit bli 21,5 år och oändligt mycket visare. Jag kallar "åka till växjö" för att "åka hem" och äter fortfarande gröt oftare än vad som är hälsosamt. Jag har lärt mig minst en ny sak varje dag så länge som jag kan minnas och jag har klarat mig bra på alla inlämningar och tentor som vi haft än så länge. Snart är det sommarlov, men innan dess ska jag läsa ekonomi, överleva en Allkårsfestival på campus med Veronica Maggio och samtidigt jobba var och varannan dag. Det för mig osökt in på mina jobb. Jag jobbar fortfarande på Medley såklart, men har också smugit mig in på min vän Jennys förra sommarlovsjobb. Så från och med två månader sedan är och också på ett gruppboende här i trakterna och hjläper människor som helt enkelt behöver en liten extra hand ibland. Det är också där som jag kommer jobba skjortan av mig under semesterveckorna. Vad jag ska göra mina första tre sommarlovsveckor är dock lite oklart. Barnflicka hos underbaraste brorsonen kanske? Eller förflytta mig familjen runt och agera hushållerska? Jag bor kvar i samma lilla etta i slottsstaden då min beslutsångest hindrar mig från att bestämma mig för var (campus eller stan), hur (etta eller tvåa) och med vem (mina dammråttor eller Josefin) jag vill bo. Jag har lyckats hitta en man som får mig att le colgate-smilet dagarna i ända och får mig att toffla värre än någonsin. Jag är lycklig ända in i själen av diverse anledningar - alla ovanstående och även att jag äntligen förstått nöjet med att springa. Jag springer och springer, snabbare och längre och egot bara växer och växer. Jag har fortfarande ett behov av att dricka minst en kopp kaffe varje dag för att må som jag ska och drömmarna håller mig fortfarande vaken om fullmånsnätterna. En överraskning för mig själv är att jag numera inte är den mest organiserade personen i min omgivning. Detta beror delvis på en inspirerande vän vid namn Josefin som förespråkar ett organiserat kaos, samt en man som ger sterilt och avskalat en helt ny innebörd. Jag tror att jag nu målat upp en bild av vad som händer runt omkring mig, vilka personer som cirkulerar i min omgivning och vad som är av betydelse i mitt liv. Mitt underbara liv.
Hej hopp, gummisnopp.
M
Kära dagbok,
Jag har hunnit bli 21,5 år och oändligt mycket visare. Jag kallar "åka till växjö" för att "åka hem" och äter fortfarande gröt oftare än vad som är hälsosamt. Jag har lärt mig minst en ny sak varje dag så länge som jag kan minnas och jag har klarat mig bra på alla inlämningar och tentor som vi haft än så länge. Snart är det sommarlov, men innan dess ska jag läsa ekonomi, överleva en Allkårsfestival på campus med Veronica Maggio och samtidigt jobba var och varannan dag. Det för mig osökt in på mina jobb. Jag jobbar fortfarande på Medley såklart, men har också smugit mig in på min vän Jennys förra sommarlovsjobb. Så från och med två månader sedan är och också på ett gruppboende här i trakterna och hjläper människor som helt enkelt behöver en liten extra hand ibland. Det är också där som jag kommer jobba skjortan av mig under semesterveckorna. Vad jag ska göra mina första tre sommarlovsveckor är dock lite oklart. Barnflicka hos underbaraste brorsonen kanske? Eller förflytta mig familjen runt och agera hushållerska? Jag bor kvar i samma lilla etta i slottsstaden då min beslutsångest hindrar mig från att bestämma mig för var (campus eller stan), hur (etta eller tvåa) och med vem (mina dammråttor eller Josefin) jag vill bo. Jag har lyckats hitta en man som får mig att le colgate-smilet dagarna i ända och får mig att toffla värre än någonsin. Jag är lycklig ända in i själen av diverse anledningar - alla ovanstående och även att jag äntligen förstått nöjet med att springa. Jag springer och springer, snabbare och längre och egot bara växer och växer. Jag har fortfarande ett behov av att dricka minst en kopp kaffe varje dag för att må som jag ska och drömmarna håller mig fortfarande vaken om fullmånsnätterna. En överraskning för mig själv är att jag numera inte är den mest organiserade personen i min omgivning. Detta beror delvis på en inspirerande vän vid namn Josefin som förespråkar ett organiserat kaos, samt en man som ger sterilt och avskalat en helt ny innebörd. Jag tror att jag nu målat upp en bild av vad som händer runt omkring mig, vilka personer som cirkulerar i min omgivning och vad som är av betydelse i mitt liv. Mitt underbara liv.
Hej hopp, gummisnopp.
M
Kommentarer
Postat av: Anonym
vilket fint dagboksinlägg! glädjer mig att läsa att du har en hel del guldklimpar i ditt liv! :)
Postat av: emma
Teresia har en tvåa med walk-in som hon vill hyra ut i höst när hon åker till usa. Är du riktigt snäll kan jag ordna en visning åt dig :) Så kan du ju få känna på hur det känns ;P Puss
Postat av: Ida
Mysigt Martina! Vi hörs för sällan.. jag saknar dig. :(
Trackback