from good to great

Aldrig vet man var man har Campus. Och aldrig vet man var man har dess befolkning. Här och där, hit eller dit. Allt är oförutsägbart och det är det som är charmen. Här sitter jag och tror att jag är enda människan som hittat tillbaka till Slottstaden efter alla storhelger, men icke. Hux flux dyker det upp en fågel och säger, "Hej! Är på jobbet! Slutar tio! Film?" En fågel som är väldigt trevlig att umgås med. Ett jobb som är lokaliserat 500 meter härifrån. Summa sumarum: Dags att ge sig ut i vintermörkret för en prommis till Statoil där det ska väljas ut film med J och kanske är det också nödvändigt med en godispåfyllning.