Remember your goal

Med tanke på min klantighetsnivå idag så är det ett under att jag fortfarande är i livet med alla ben och armar i behåll. Jag har slagit i den där punkten på armbågen så hårt att hela armen domnade bort och jag var tvungen att sätta mig på badrumsgolvet för att inte svimma. Jag har fläckat ner hela min fina grå tröja med stekolja. Jag har ställt dumma frågor, fått ännu dummare svar och svalt diverse lögner med hull och hår. Jag är så lättlurad att jag blir rädd, rädd för min egen säkerhet. Jag vet inte vad som är sant och vad som är lögn längre. Med tanke på hur jag knappast ifrågasätter någonting så undrar jag hur mycket av mitt vetande som egentligen är lögner. Jag har glömt av ett ljus i badrummet så det runnit stearin i halva handfatet, på väggen, ner på min sopkorg och golvet. Tack vare den lilla tur som fortfarande följer mig så är sopbehållaren av hårdplast och med lock så det var inget som blev varmt och tog eld. Jag fick tandkräm på hela kinden när jag borstade tänderna. Jag är snurrig och förvirrad och oorganiserad och ofokuserad. Jag vill inte gå upp imorgon. Och jag vill verkligen inte sitta och ha möte med min grupp och leka att vi har presskonferens. Än mindre vill jag bli filmad på onsdag. Och det är heller inte så lockande med provträning på torsdag. Jag känner hur negativ jag är, men det som ska göras måste göras. Det är ett steg mot målet. From Good to Great.

Du gör mig lite glad. Av vilken anledning spelar faktiskt ingen större roll.


Kommentarer
Postat av: kina

Tänk om allt vi tror oss VETA egentligen är lögner - oavsett hur "bevisat" det är? Som Sokrates sa: Jag är vis därför att jag vet att jag INTE vet någonting.



Tänk på det du när du sväljer dina "lögner"! :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback