from good to great

När man äter blandgodis så finns det enligt mina observationer 4 typer av olika ätbeteenden:

Kategori 1: vräker i sig det man får tag på först utan att reflektera över vad det är eller hur det smakar. Allt verkar slutligen mediokert.
Kategori 2: väljer taktiskt efter vilka smaker som passar före/efter/tillsammans. Stenkoll alltså, behöver inte vara rädd för att bli ensam kvar med den där beska eftersmaken.
Kategori 3: äter upp de godisar som är godast först och trycker i sig / lämnar de andra. Tänker inte särskilt mycket längre än vad näsan räcker och glömmer direkt sin ånger när nästa påse ryker fram.
Kategori 4: äter upp de godisar som är minst goda först och sparar det bästa till sist. Något sadistiskt till en början, men ljuvligt resterande tid.

Jag är beredd att påstå att jag hittat ett helt nytt och revolutionerande sätt att genom dessa godisätarkategorier kunna analysera hur ditt liv och dina vanor ser ut. Ta mig som exempel, jag som är ett solklart fall inom kategori 4. Om vi ser årets tolv månader som just tolv godispåsar så är som jag, som ni säkert förstår vid det här laget, inne på min andra påse. Under månadens första vecka har jag nu vräkt i mig de där minst goda godisarna = förbrukat mängen skit som man måste stå ut med varje månad. Och för att göra en lång historia kort, så finns det nu sammanfattningsvis bara bra saker kvar till mig i februaris gottepåse. Därför är jag (möjligtvis för första gången) glad att det är måndag imorgon.

Några frågor på det?