oordning och oreda

..in my head.

Försöker stenhårt praktisera vad jag prackade på alla andra igår med inlägget om stress. Kroppen är i en smärre obalans och det beror till stor den på något som väntar om två veckor. Två veckor, jag inser själv att det inte funkar att gå omkring och stressa upp sig för en APD-premiär som sker om 14 dagar. Jag övar, övar och övar för att förbereda mig själv, men ändå så kryper osäkerheten i skinnet på mig som kliande små löss. Varför är det så svårt att lita på sin egen förmåga?




Om de nu skulle skita sig första passet, skulle verkligen hela världen rasa samman? Eller en än mer relevant fråga, skulle jag komma så oförberedd att det skulle kunna skita sig? Nej, troligen inte. Har jag någon gång hittills faktiskt misslyckats med något inom den genren? Nej, inte direkt. Förväntas jag, med ynka 8 månaders erfarenhet som instruktör, göra passet felfritt första gången? Nej, antagligen inte.

Jag hoppas min fanclub av trogna bodybalancebrudar kommer, då är jag hemma!
/ Sveriges (eventuellt) mest livrädda person inför fenomenet att misslyckas



Kommentarer
Postat av: Nicole

Det kommer att gå jättebra.

2009-08-19 @ 13:46:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback