from good to great

Jag är enormt trött på prat, tjat, evigt kommenterande, klagande, uppmärksammande och upplysningar om vikt, kilon, mat och icke-mat.

Om jag av någon uppfattas som en bloggerska med dubbelmoral så kan jag ta den passningen. För det jag skriver om mat och träning är alltid och enbart menat i positiv bemärkelse. Tränar gör man för att det är det bästa som finns och äter gör man det som är gott.

Från överallt och ingenstans hör jag människor, vänner, främlingar - och inte sällan så har informationen som letar sig ur munnen i form av ord någonting med kropp, vikt och matintag att göra. Det börjar göra mig spyfärdig. Jag vill inte höra din minimalistiska svältmeny för dagen och dina glädjerop för att du gått ner x antal kilo på två veckor, vilket för övrigt till mycket stor del handlar om vätskeförluster för kroppen - inte borttrollat fett.

Jag är en nykter anorektiker som en kvinna en gång uttryckte det. Jag vill inte höra mer, om det är så viktigt för dig, låt det stanna där. Beblanda mig inte med dina sjuka tankar, din hets och din osunda bild av en hälsosam livsstil. Jag har hittat min väg och vill stanna kvar på den, för den är förbannat lyckad.

En sund kropp, en välmående själ, en stark självbild och ett tryggt jag, det hittar du inte i vågens siffror, måttens förändring på kroppen eller genom att kontrollera dina vanor och dit liv med järnhand. Du hittar det däremot genom balans i kropp och själ, en noga vägd livsstil och genom att lyssna på vad din kropp försöker säga till dig.

Ät när du hungrig, inte när du måste, borde, eller ska.
Ät vad du är sugen på, inte vad du måste, borde eller ska.
Träna när du känner för det hellre än att se det som ett måste och träna det som du tcker är roligt.

Härmed utplånar jag alla måsten - mat ska vara gott och inte smaka bitterhet och ångest, träning ska vara en belöning och inte ett nödvändigt ont.