from good to great

Man borde väl ha lärt sig efter 22 år i livet att man aldrig ska säga aldrig. Middag blev till varm, svettig och trång förfest några hus bort och full Roséflaska blev till tom. Vänner som inte setts till på länge gjorde så att jag vände uppochner på hela lägenheten i jakt på mitt nya kårleg (som jag lyckades slarva bort samma sag som jag fick det), med Jenny som moraliskt stöd. Ut kom jag, och en helkväll blev det med bugg och drink och mys.

Idag känner jag på konsekvenserna av att leva like there is no tomorrow. Verkligheten kom ikapp mig vid tiotiden idag, men efter nån timmes skrattande så funkar det bra ändå. Massa tvätt, inget kaffe, ingen mjölk, pass ikväll och sjukt godissugen - en aning tungt men gårdagen får öerglänsa dagens problem helt enkelt.