no limits, please

Nu sitter jag här och vet inte alls vad jag ska göra. Jag är lite sugen på något men har inte bestämt mig för vad. Jag vill kankse ligga i sängen hela kvällen och göra ingenting, men tänk så mycket man missar då. Flera timmars av aktivt görande som går till spillo för passivt ingentingande. Jag vill redan träffa dig igen och känner mig snurrig av alla nya intryck. Är det såna där känslor måntro? Jag vill göra en utflykt. Jag vill gå runt sjön. Jag vill vara själv en stund. Jag vill springa en sväng. Jag vill veta allt. Jag vill vara hundra procent klar med fältisen. Jag vill ha sällskap. Men mest av allt vill jag sitta på en uteservering, dricka ett glas vin och titta på solnedgången.

Och om jag vill så kan jag ju faktiskt göra allt det där. Vi har det bra vi. Eller är det alla andra som lever ett tragiskt liv?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback