from good to great

Jag tänkte på det där med förhållanden. Man letar och icke-letar. Man ställer in den målsökande blicken så fort dörren öppnas ut mot världen. Man beteer sig konstigt i tron att man spelar det berömda spelet. Man försöker lära sig alla regler utantill, som att det skulle vara någon universal säkerhet för att inte misslyckas. Man tolkar det otolkningsbara och överanalyserar materialet som knappt borde analyseras alls. Man hoppas på saker som inte finns. Man bygger upp förväntningar som bygger på tidigare nämnda händelser och icke-händelser.

Om han gör si och jag gör så, blir det sädär då? Om jag säger det här och han det där, menar vi samma sak då? Om jag skriver såhär och han bara svarar sådär, förstår vi varandra då?


Vill jag ens vara icke-singel?