from good to great

Ha fått veta mycket i veckan. Om gamla saker, kommande och sånt som är helt uppskruvat och pågående. Jag har fått mer förståelse om hur jäkla bra jag har det och hur sjuka familjeförhållanden det  verkligen finns. Jag har blivit både mållös och upprörd, svår att få stopp på och helt utan ord. Jag kan för mitt liv fortfarande inte förstå hur samhället kan stå så maktlöst och bara titta på men jag kan heller inte se klart och se en självklar startlinje just nu. Allt är bara för mycket för min oförstörda lilla värld och det kommer ta ett tag innan jag smält allt. Smält på det sättet att jag har hittat vägar för att lösa, inte dimgångar av glömska. För på det här (ursäka utrycket) jävla viset kan vi inte ha det. Det är vi för smarta och civilicerade för. Nu får vi ta mig fan ta oss samman och hjälpas åt innan vi slutar på gatan med kanyler i armarna allihopa. Nu får det vara slut.

Problemen ÄR inte långt borta. De är alldeles runt knuten. Ta dig i kragen och gör något vettigt utan att kräva lön för mödan. Det är dags att HJÄLPA NÅGON ANNAN UTAN ATT VINNA PÅ DET SJÄLV.