from good to great

Varför ska vi, unga kvinnor och män i sina friaste och i mina ögon bästa år, helst ha en utstakad väg att följa redan från första dagen efter studenten? Idag vill jag göra en liten röst hörd. Det finns så många mer avgångselever från 2006 än jag som fortfarande i stort sett inte har den blekaste aning om vad man vill göra och jobba med i resten av sitt liv. Självklart är jag på det klara med att man när som helst i livet kan ta en avstickare på vägen och göra något nytt, men i grund och botten så vill man gärna satsa på någonting som man tror att man vill syssla med en längre tid och trivas med. Inte bara för att man kommer ha ett bra stort lån hängande över sig utan även eftersom man  vill hinna utvecklas till fullo inom sitt område och klättra ett par steg på karriärstegen.

Det finns många som gör allt de bara hinner under ett par år efter studenten, jobbar, reser, utforskar, flyttar, lever loppan och ägnar inte framtiden särskilt många minuters tankevärksamhet om dagen, med gott samvete. Eftersom de när de till slut landar här på jorden igen vet precis vad ve vill plugga och vart de ska bo, de har ett mål. Sen finns det de som gör allt det där lite halvdant. Jobbar lite, hoppar på en kurs där, flyttar utan mål, åker på en charter och ägnar 75 % av sin vakna tid åt att fundera och grubbla över vad som skulle passa precis dem som sysslelsättning i framtiden, med återkommande ångest eftersom svaret helt enkelt vägrar att poppa upp i hjärnan på beställning.

Det finns en del som tänker rakt igenom på sig själv, och jag menar absolut inte att det är fel, och följer sina impulser och går en yrkesutbildning. Sedan sitter han eller hon där som make-up artist på en modellagentur och har ett spännande, omväxlande och skapande yrke och trivs rätt bra med sig själv. Motsatsen till den här gruppen ifrågasätter de flesta yrken eftersom de är så fruktansvärt meningslösa i jämförelse med vad man istället kan göra för världen. För vem får inte dåligt samvete när man jämför att jobba som kostrådgivare på stans flashigaste gym och att jobba inom socialen och försöka få ordning på Sveriges alla barn och ungdomar som inte har samma mer eller mindre ultimata förutsättningar som DU tilldelats?

Jag behöver mer tid. Än så länge klarar jag bara av att staka en pinne framåt i taget.